Glasögonorm...

Jaha, då har man fått domen! Jag behöver glasögon. Tänk, jag har då alltid trott att jag hade farsans örnsyn, men ne-he-då!

Nu får ni ta ert ansvar och hjälpa mig att välja brillor! Jag plockade ut fem par i butiken och lånade hem. Två av dem är redan favoriter - de två Loali-bågarna. Lyle &Scott har inga näsbluppar, ja, ni vet sådana där små prylar som gör att brillorna sitter lite bättre. Ett klart minus!

Först fick Mikael ta foto på mig med brillorna... Jag lovar, det såg ut som att jag på två röda gått upp 10 kg! Herreminje! Det blev till att ta kort själv, som jag alltid gör, så här kommer de! (namnet står under bilden)

Miss Sixty (rosa!)
Mexx

Lyle & Scott

Kolai röd

Kolai med hel båge (grön)

Vad tycker ni? Vänligen rösta omgående, jag har bågarna till låns till lördag...

Mikael tyckte att Mexx-bågarna fick mig att se arg ut.

Spika!

I förra veckan fick Madeleine för sig att hon skulle bygga fågelholk. Jojjo... Det blev en örnholk. Inte så liten och nätt, om vi säger så. (Ursäkta, Madeleine.) Holken blev alltså enom och till den skulle hon ha en bit av en trekantslist som stack ut och örnen - ursäkta, fågeln - skulle sitta på. Den hade dock inte hållt vikten av en fetare hulma. Ni ser delar av skapelsen till vänster i bild nedan.

När storasyster spikade hus skulle naturligtvis lillasyster vara med! Efter en del gråt och tandagnisslan fick hon en egen brädbit, en rostig hammare och ett gäng spikar. Så nu blir det till att gå med metalldetektorn i gräset innan man går där med bara fötter.

Halleluja!

Håll i er gott folk! Toalett-träningen har börjat på allvar! I början av veckan tog jag med den lilla blöjfantasten till Lindex och tittade på nya fina trosor. Se, det bet! Hello Kitty, hjärtan och prinsessor...

ATT jag inte har tänkt på det tidigare... Hon har inte torsor hela tiden utan bara när hon vill och man måste tjata som en galning emellanåt för att få henne till toaletten.

Igår utspelade sig detta lilla drama:
Jag hade fått med mig henne in på toa (till min stora förvåning) när hon ville bajsa och hon hoppade lydigt upp på sitsen. Efter att ha tagit i för kung och fosterland plumsade det till och ungen var av toan fortare än kvickt för att kolla in resultatet. Mycket nöjd hoppade hon upp igen och fortsatte processen. Det plumsade igen - ner igen och titta.
Efter att ha klivit upp igen blev hon allvarlig och sa: "Bajsen vill vara ifred."
Något oförstående hmmm:ade jag som svar (som jag alltid gör när jag är svarslös till hennes uttalanden).
Sedan fortsatte hon -"Inte kissa på den!" Det senare gick dock inte att hindra utan det pinglade till och så kissade hon. Bajsen protesterade inte nämnvärt högljut utan låg tyst. Trodde jag. Linnéa visste bättre och kom med nästa kloka yttrande"-Bajsen blev lite ledsen..."
Då höll jag på att bryta ihop men det var bara att vända sig bort och bita sig i läppen.

Efter en del övertalning fick jag henne att gå med på att ta farväl och spola ner sin nye vän. Det hindrade dock inte från att vid nästa toabesök upprört fråga "-Var är bajsen?!"

Lilla hjärtat...

Glad påsk!

Det har varit ganska dåligt med inlägg senaste tiden, det tar lite tid att komma upp i tempo igen efter att ha börjat jobba. Jösses, vad trött man är hela tiden! Inte är det speciellt givande, heller...
Här är Linnéa med delar av årets påskkläder. Resten - ett rosa förkläde med en grön tupp på samt tillhörande huckle - passade inte att använda. Jag fick dessutom kämpa för att få henne att behålla fräknarna.

Suck...

Däremot fick hon denna utstyrsel i arv av grannarna. Den gick hem, vill jag lova!