Scheiße!

Min lilla bil har fört en del oväsen ett tag nu och idag hade jag tid hos doktor Peugeot för att kolla hälsoläget.

Diagnos - nya bromsar och bromsskivor behövs. Nota - drygt 6 000 kr. Som hittat!

Det är ju själva jäsiken att man skall straffas för att man bromsar mjukt och inte tvärnitar annat än nädvändigt...

Mutter, morr och allsköns elände!

Förresten kan jag inte blogga från datorn längre!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Tack!

Sedan jag flyttade till Skåne har min "riktiga-vänner-krets" inte direkt ökat och de jag hade i Stockholm träffar jag ju inte speciellt ofta. Å andra sidan lever jag ett annat liv nu än då, let's face it, man är mamma nu för tiden, och får andra prioriteringar.

Men så, för någon vecka sedan, ringde Erika en kväll och ville kolla läget. Hon har alltid varit något av en idol, hon lyssnar på magen och gör vad som känns rätt, inte vad man borde för att någon annan tycker så. På det sätter blir det ju oftast rätt i långa loppet. Vi hade inte talats vid på flera år och det kändes så skönt att höra från någon som orkade höra på allt mitt gnäll om ditt och datt.

Vad jag inte visste då var att hon tänkte vidare på mig, lilla mig, så långt borta. Jag är just nu hemma med en ganska tjatig megaförkylning och trippade för en stund sedan ut på trappan för att kolla in brevlådan. Där låg ett stort paket. Till mig... Först trodde jag att det var filmerna jag beställt men paketet var för stort och mjukt. Jag tog in det och redan när jag vände på det för att kolla avsändaradressen började tårarna rinna. Det var från Erika. Skakande av gråt öppnade jag försiktigt paketet men innan jag ens hann läsa brevet som låg i fick jag lägga ifrån mig alltihop för att försöka lugna mig och samtidigt förklara för en orolig och något undrande make varför jag grät så hejdlöst.

Att hon tänkt på mig, gjort ett fint paket med saker från hjärtat och skrivit ett fint litet brev till, gjorde mig så rörd och glad att gråt var det enda sättet jag kunde reagera på.



Tack så mycket, käraste Erika. (och jag har inte läst boken...) Bussreflexen och teckningen var nog favoriterna!

Sniff...

Jaha... Förkylningen har gasat upp i en högre växel och det blev till att vara hemma från jobbet idag.

Jag har en heldag i soffan planerad med senaste stickningsprojektet.



- Posted using BlogPress from my iPhone

Suuuuck, vill haaaaa!

Jag har hittat världens snyggaste kappa på Hunky dory. Kostar massor med pengar, som jag inte har.

Ingen frikostig miljonär som vill skänka en halvtidssjukskriven, deltidsarbetande, statligt anställd småbarnsmamma en kappa så hon får slänga den gamla...? Inte det...?

Den gamla köpte jag när jag jobbade på SEB i Stockholm så det är sisådär 10-12 år sedan... Den är så nopprig i baken att man får trycka rumpan upp mot omgivande väggar när man är ute och går...

Titta så fin den är! Den nya, alltså! Finns i svart, grön och blå.





Utläcker!

Jag får nog göra som på 90-talet, köpa en riktig armerock på Överskottsbolaget. Den var impregnerad mot löss så den var så styv att den kunde stå själv...

- Posted using BlogPress from my iPhone

Lurad, igen...

Hur kommer det sig att ju äldre jag blir, desto mer godtrogen verkar jag bli?

Jag har börjat tro på tramsig reklam som...



Nej, mina damer och herrar. Det räcker inte att spraya på, vänta två minuter och sedan spola! Jag väntade nog tjugo minuter men föga hjälpte ju det. Det luktar starkt men rent blir det f****n inte!

Så nu vet ni det!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Glömda foton

När jag kollade in kameran häromdagen hittade jag lite foton jag glömt bort!
Här har vi ett fint från mormors besök...

Här har vi Madeleine två minuter efter hon helt på egen hand (jag skojjar inte!) dragit ut en kindtand! Stentufft, om ni frågar mig!

Så har vi mitt lilla försök till att knäcka extra som sömmerska... Jag fick för mig att jag skulle sy en klänning efter mönster till Linnéa. Allt annat jag sytt har jag sytt efter huvudet och egna idéer men nu var det dags. Hon har tröja och tajts under så det är alltså den randiga historien jag skapat...

Och så har vi en tokig unge i badet...

Och så slutligen, har vi en helt nykläckt liten kusinkille som såg dagens ljus igår kväll. Fotot är från den stolte faderns mobil, därav kvalitén.

Grattis!!!

Ka-tjing...

Inspirerad av käraste systers inlägg måste jag berätta om Linneas garderob (här köper vi inga kläder till mig så då får man ju berätta om dottern istället).

Jag inventerade hennes förråd av långärmade tröjor och kom fram till att ungefärligen två tredjedelar var dags att donera till lilla kusinen. Dessutom börjar det bli dags att kolla på vinteroverall, stövlar och mössa.

Hurra.

Var det någon som fortfarande varför jag inte köper några kläder till mig själv...?

Uppdaterat:
Då var ett gäng tröjor, ett par brallor, en vinterjacka, ett par täckbrallor, en mössa och två par fingervantar inhandlade.

Som sagt, ka-tjing!

Hej då, kassett

Igår gjorde jag slag i saken och införskaffade en liten manick som ska hjälpa mig att föra över alla mina älskade kassettband till 2000-talet och dataåldern.

I med kassetten i manicken (som
ser ut som en gammal freestyle), i med ena änden av sladden i manicken och andra änden in i datorn. Mojsa lite med datorns inställningar (fråga mig för Guds skull inte vad jag gjorde) och tjohooo!

Beklagar om jag var lite frånvarande när ni ringde igår, kära familj (speciellt mamma), jag var superkoncentrerad på att fixa med detta en bra stund!

Nu har man någon månad framför sig med fixande och trixande innan kassetterna är överförda...

- Posted using BlogPress from my iPhone