Här går det ingen nöd på oss...

Puss och kram!

God jul!

Årets julkort...

I år skickar jag inga julkort utan bjuder på denna fina tomteflicka!

(snön är tyärr från förra vintern...)

Koskräck...?

Nej, någon koskräck har jag inte men däremot en annan underlig rädsla. Ända sedan jag var liten har jag alltid blivit vettskrämd när jag ser stora grävskopor, bulldozers och andra byggmaskiner. Jag minns när syrran och jag var på väg till pulkabacken en vinterdag i Alby och en bit bort kom en en snöplog körandes. Jag blev så livrädd att jag kaste mig hals över huvud in på någons tomt och gömde mig bakom ett staket... Lite underligt kanske att jag sökte mig till byggbranshen, tycker ni, och ja, jag kan inte annat än att hålla med. Under mina fem år i byggsvängen hann jag tillbringa många timmar på byggplatser men vad hjälpte väl det? Byggmaskinskräcken sitter kvar. Senast idag när vi var på väg hem från skolan, Lillan och jag, så höll en grävskopa på att ta upp stora bitar asfalt vid busshållplatsen. Linnéa ville titta och efter en liten stund märkte jag att mitt grepp om dotterns lilla hand var snudd på krampaktigt. Suck.

Ur led är tiden!

Blommande stockros - i december!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Gräsänka - igen

Jaha, då var kocken (= maken) på lokal och glupar i sig julbord för andra kvällen i rad vilket betyder att det bara är Lillskruttan och jag hemma. Madeleine är klok och flyr fältet då hon mycket väl vet att när inte pappa är hemma och undertecknad är matansvarig lyser middagen med sin frånvaro...Igår blev det gröt och idag yoghurt och flingor respektive mackor. Inte för att vi lider direkt, gröt och mackor är gott men kanske inte i längden. Framför allt inte när det är exakt vad man äter till frukost också.

Julbord, förresten, julvädret lyser då verkligen med sin frånvaro! Ute blåser det så jag undrar om min lilla bil kommer stå kvar på gatan imorgon bitti. Jag får väl vinscha ner den från något träd. Fast det kanske låter värre än det är när inte fönstren är ordentligt tätade. Det viner och tjuter och regnet slår mot våra nya fönsterbläck.

Imorgon skall det hållas Nobelmiddag i förskoleklassen och barnen får klä upp sig - om de vill. Senaste blåsan har dammats av och en tiara modell plast rotats fram så nu är hon redo inför morgondagen. Hade jag orkat hade jag sytt ett ordensband också men jag vet inte om hon hade vetat vad det är. Vi har i alla fall målat naglarna för man måste ju vara fin på Nobelkalas! Linnéa kunde inte bestämma färg så det blev fyra rosa naglar, två med guldglitter, två med blommor och två med silverglitter. Tjuuusigt!

Om jag kommer ihåg skall jag be den stolte fadern fota henne imorgon bitti.

En gammal goding...

Lättlagad och trevlig adventskaka, lycka till!

*1 dl socker
*4 ägg
*2 dl torkad frukt
*1 tsk salt
*1 dl farinsocker
*4 msk citronsaft
*nötter
*2 flaskor whiskey
Ta fram en mellanstor skål. Kolla whiskyn genom att smaka. Häll whisky i ett decilitermått och drick. Upprepa.
Sätt på elvispen. Smaka återigen på whiskyn om den fortfarande håller kvalitén.
Blanda 1 dl smör i en stor skål, lägg till 1 msk socker och vispa igen.
Kolla om whiskyn fortfarande är god, drick ännu en kopp. Schtäng av elvischpen. Knäck två hönor och schläng i schkålen, med all torkad fjukt...
Schätt på elvischpen igen...
Om den fjuktade torken fastnar i schkålen, vrid loss den med en muvschkrejsel. Schmaka sen om whiskyn fortfarande är god.
Schen schka du schila 2 dl schlat, eller nåt schånt. De é inte schå noga.
Kolla whischkyn. Schila citronsaften, lägg till en mat... sched... osså socker, eller nåt, äsch... vad fan...
Schmörj ugnen. Vrid kakformen på 220 grader, glöm inte att schtänga elvischpen.
Schläng ut schkålen genom fönschtret och ...schå kolla schen whischyn. Gå å lägg dej... Vem fan vill ha fjuktkaka?


- Posted using BlogPress from my iPhone