Grattis, älskade Mikael!

Idag blir han 40 år, min käre make. Grattis!

Det firade vi med en mysdag på stan, bara vi två. Lite shopping, god lunch och lullande runt på stan. Inte dumt alls.

Tokiga morfar...

Morfar har varit på besök sedan i onsdags och imorse var det dags att ta tåget hem till Stockholm igen. Efter ett långt och omständigt farväl...

... satte sig mofar i bilen och fick skjuts till stationen av Mikael. Lagom till att Mikael hade hunnit tillbaka till Sveagatan tittade morfar lite närmre på sin tågbiljett och konstaterade att tåget inte skulle gå förrän om 24 timmar. Det var att vara lite i väl god tid. Även i morfars tycke. Så Mikael fick vända och köra tillbaka och hämta upp en lite skamsen morfar. Men vi andra var bara glada för vi fick en bonusdag med honom!

Unge!

Jag är så arg och besviken på henne! Att fullständigt balla ur och vägra att gå till lekplatsen och träffa kompisen Jesper bara för att man inte får ha klänning, det är inte ok! Eftersom jag inte orkar bråka mer med henne har jag bestämt att hon inte får ha klänning på hela veckan. Ett ganska passande straff för ett riktigt idiotiskt beteende.

Jag vet en liten kille som förresten blev storebror i fredags och verkligen hade sett fram emot att få någon att leka med. Det blev inget med det.

Senare...
Nu har vi varit hemma hos Jesper och bett om ursäkt. Dessutom fick jag se lilla bebisen! :)
Klänningförbudet kvarstår dock!

Man vet...

... att man är småbarnsmamma till en liten prinsessa när man ser sig i spegeln och till sin överraskning upptäcker att man har en tiara på huvudet!
Undrar just hur länge den har varit där...

Cykel

I söndags när vi var hemma hos kompis Jesper och hälsade på kom plötsligt Jespers pappa Ola hem med en cykel till Linnéa. Hon har kastat avundssjuka blickar efter Jespers cykel ett tag...
...så Ola gick helt enkelt och köpte en hoj han hittat på Blocket åt henne. Lyckan var total, kan jag meddela. Lite knepigt var det att lära sig att bromsa, tydligen. I början löste (?) hon det genom att dra upp fötterna och hoppas på det bästa när ett hinder nalkades. Nu kör hon helt enkelt bara in i allt. Funkar lite sisådär.
Dessutom är det svårt att vara fin dam och cykla i kjol.

Ha!

Kravla i gruset, skeptiker! Alla ni som hånflinade och yrade något om kalhygge, var beredda på att ta tillbaka era elaka uttalanden!

Se hur mina rosor blommar!

Och nej, jag har inte smugit in till grannarna och fotat deras rosor!

Ha! Dubbel ha! Ha ha!!

Katt

Efter allt snack om Sture och Neo tyckte Linnéa att det var hennes tur att få ett djur. En katt, helst, konstaterade hon efter att ha sett bilden på hur moster gullade med Neo.

Då både mor och far är allergiker går tyvärr inte det, så jag rotade, lite motvilligt, fram Fritz...

Jo då, ni läste rätt. Jag gav bort min Fritz. Min busiga Fritz från Harrod's. Det är till att vara av fiiiin börd! I alla fall, Linnéa blev tokglad och släpper honom inte med blicken. Så nu får man verkligen smyga för att få gulla lite med honom...
(Ps: Billy är fortfarande MIN!)