Det var gott om fåglar som Linnéa gärna ville mata. Likt Greta Gris (tecknad filur Linnéa brukar titta på) så ville Linnéa mata fåglarna med picknickmaten när den medhavda fågelmaten tog slut.
Så här långt var det frid och fröjd. Sedan kom en flock fetankor (Mikael sa att de hette så!) med en rysligt kaxig ank-kille (jo, jag ger mig den på att det var en kille!) i spetsen. Han fräste och räckte ut tungan - jo, faktiskt, de gör så - åt oss! Madeleine som fattade vinken drog sig snabbt tillbaka medan Linnéa, som inte fattade någonting, matade på för fullt. Gåsen fräste vidare och blev allt mer hotfull men då blev brödmaterskans mamma aggressiv och vrålade efter ankeländet!!
Vi hann med att fika också...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar