Fåret Shaun

Här ses lillfia diggandes Fåret Shaun i pappas hörlurar. Det är slagsmål om datorerna här hemma och vi funderar faktiskt på att damma av en gammal dator och ställa upp så att vi kan få använda våra datorer ifred. Det får bli en Bolibompa-dator...

Som ni ser har katten Fritz redan däckat...

Pussla!

Att det kommer att bli dryga logopedkostnader med Linnéa har vi sedan länge insett men det verkar som att talfelen bara sprider sig som en amöba!

Läspandet är ganska sött och för hoppningsvis något hon växer ifrån men nu har det alltså visat sig att bokstaven Y lyser med sin frånvaro i Linnéas vokabulär och istället har ersatts av U. Alltså heter det muror, lusa och pussla.

-"Pussla", säger ni, -" det heter det ju faktiskt så"! Jo då, så länge som man menar ett sådant där där man lägger ihop småbitar till en hel bild, så. Dock menar Linnéa pyssla.

Som igår när vi pusslade, ursäkta pysslade, ihop två ljuslyktor tillsammans. Fina, va?

Kompisar på besök

Igår var kompis Jesper med lillasyster Nina på besök (med föräldrar, för all del). Det gick vilt till, i vanlig ordning. Soffan blev en kombinerad rutschkana, båt och hoppborg ända till någon - i vanlig ordning - slog sig...

Här stod de i alla fall stilla en liten stund och beundrade Nina. Linnéa bestämde att Nina skulle stanna kvar hos oss i kunde sova i hennes säng. Om Nina skrek skulle Linnéa hålla för öronen och ge Nina mat från sitt bröst. Jojjomen!

Spring, spring

Att Linnéa alltid vill springa, det visste ni nog men jag har noterat ett ganska söt liten bieffekt med springandet...

När hon har kissat på toaletten (nej, ni trodde väl inte att hon bajsar utanför blöjan annat än utav misstag...) har hon så bråttom iväg att hon inte hinner dra upp trosor och byxor innan det bär iväg så jag ser bara en liten vit rumpa swischa iväg...

Allahelgonadagen

Igår kväll åkte Linnéa, Mikael och jag till kyrkogården för att tända ljus för nära och kära som har gått bort. Som tur är känner inte Linnéa någon som har gått bort så för att hon skulle förstå i alla fall lite vad vi höll på med så sa vi att vi skulle hälsa på farfar och tända ljus på honom.

Eftersom farfar är en mycket diffus figur för Linnéa som hon aldrig har träffat blandade hon först ihop honom med morfar. (har hänt förr, kan jag berätta). Hon blev glad att vi skulle träffa morfar/farfar och undrade om hon skulle få presenter (bortskämda unge!).

Här kände vi att det var dags att förklara lite närmare och sa att farfar är död och har varit det länge. Vi skulle tända ett ljus och tänka på honom. Lite svårt att göra, i och för sig, när man aldrig har träffat honom.

Sagt och gjort, vi stuvade in oss i bilen och åkte till kyrkogården. Det var mörkt och överallt brann lyktor och gravljus. Farfar har ingen grav utan "ligger" i minneslunden varför vi i vanlig ordning gick dit och satte ut våra ljus.

Linnéa hade fortfarande inte fattat och frågade hela tiden var farfar höll hus. Till slut sa Mikael att han var här, precis där vi stod, under makren. Efter en kort stunds fundering frågade hon hur man kommer dit ner. Här blev det svårt att förklara och jag försökte mig på en djup förklaring om vad som händer när man dör - att man inte andas, tänker och att hjärtat inte slår mer. Någonsin.

Detta sjönk inte riktigt in och hon började blanda ihop morfar och farfar igen varför vi fastslog att morfar är i Stockholm och farfar är död. I och för sig kan man ju faktiskt var död i Stockholm också men det lämnade vi därhän...

Imorse frågade hon, efter att ha sovit på saken, om farfar fortfarande var död. Då kom jag fram till att det kanske var lite tidigt att börja förklara det där med liv och död för en snart 4-årig liten tjej.